fredag 27 december 2013

För mycket lycka.

Alice Munro novellernas mästare har lärt mig att uppskatta formen, att det ska behövas ett nobelpris för det. Det är naturligtvis näst intill omöjligt att recensera och återge en novellsamling. Läs den "För mycket lycka."

fredag 20 december 2013

Hägring 38.

Kjell Westö var en ny bekantskap för mig. Som finlandssvensk författare skildrar han en kultur och miljö som jag är löjligt obekant med. Hans "Hägring 38" utspelar sig i Helsingfors 1938. Nog finns det mycket som vi svenskar är obekanta med i den någorlunda moderna finska historien. Sår och spänningar skildras mästerligt. Arbetare - borgare, vita - röda, finlandssvenska - finnar m. fl. Nog kommer jag att inom kort läsa mer av denne spännande författare.

torsdag 5 december 2013

Hyland - Legenden och hans tid.

Lars Ragnar Forsberg tillhör radiogenerationen efter Hyland och hans bok "Hyland - Legenden och hans tid". En tillhörde den unga vänsterfalangen som vid tiden var kritisk mot den store och hans gärning. Jag kan med en gång klargöra att jag tycker att han misslyckats med att beskriva människan bakom geniet. Däremot har han nedtecknat en förtjänstfull beskrivning av hur modern svensk tv och radio vuxit fram. Han hyser ingen tvekan om att Hyland är den etermediaman, som mest bidragit till  detta. Han arbetskapacitet, påhittighet och otroliga bredd är några av förklaringarna men också hans personliga charm, driftighet, övertalningsförmåga och att han var en jäkla bra journalist. I boken  används ett intressant perspektiv socialdemokratin (främst Erlander), folkhemmet och Hyland som kittet i folkhemmet. Boken är synnerligen läsvärd, om inte annat, som ett stycke nutidshistoria.  

onsdag 4 december 2013

Nattfåk.

Fåken, den vintriga stormen med snö dimma och allt som kommer i vägen, har sin välbekanta motsvarighet här på Österlen. När naturens element löper amok gör man bäst i att hålla sig inomhus efter att ha förankrat allt, som är löst, på gården. Kryp upp i länsstolen och läs Johan Theorins "Nattfåk". Åter får vi möta den pensionerade sjökaptenen Gerlof Davidsson. Flera nya karaktärer presenteras, inte minst Gerlofs unga släkting Tilda, som blivit polisen i Marnäs. Lagom provocerad av grabbighet och kåranda, navigerar hon sig fram bland små och stora brott.
Nattfåk är en aning mer deckare än föregångaren "Skumtimmen", men den  överlever det. Nattfåk är som berättelse lik Skumtimmen. Jag glömde i den recensionen nämna tydliga inslag av skrönor och klassiska spökhistorier. De dubbla tidsperspektiven öppnar för dessa på ett naturligt sätt.
Johan Theorin fortsätter att tilltala Svenska deckarakademin som 2008 utsåg Nattfåk till Årets bästa svenska kriminalroman.

onsdag 27 november 2013

Skumtimmen.

De som läser min blogg vet att jag driver en fruktlös kamp mot dåliga thrillers och är måttligt imponerad av det svenska deckarundret. Detta är en grannlaga uppgift, som vårdslöst tillämpat kan spola ut barn med badvattnet. Johan Theorins "Skumtimmen" är ett lysande undantag från schablonernas  dussinromaner. Den är så mycket mer än en deckare. Skildringen av Öland är älskansvärd. Det är lätt att se likheterna med Österlen. Theorins olika tidsperspektiv är kristallklart visade och man behöver, som läsare, aldrig tveka om i vilken tid man befinner sig. Våldet är balanserat och skildrat bara så mycket handlingen kräver.  Personerna är  intressanta och boken är också litet av en släktkrönika. Att huvudpersonen är en pensionerad sjökapten, över 80, boende på äldreboende, plågas stundtals av svår reumatism och heter Gerolf i förnamn är ju bara helt oemotståndligt.
Skumtimmen har bl a belönats som bästa debut 2007 av Svenska Deckarakademin. Mycket välförtjänt tycker jag. Med många bottnar tycker jag att Skumtimmen har rent litterära kvaliteter.

tisdag 26 november 2013

torsdag 21 november 2013

Marknaden för e-böcker.

Jag läste i tidningen, fysisk sådan, idag att marknaden för e-böcker i Sverige går trögt, trögt, trögt. I USA har utgivningen av e-böcker gått om den traditionella bokutgivningen. Även Norge ligger långt framme även om jag inte sett några siffror. I Sverige har endast 11%  provat på och det är endast 3% som huvudsakligen läser i e-boksformatet. Jag måste tillhöra någon promillefraktion, som i princip enbart läser e-böcker. Sedan jag gick ner mig i e-boksträsket, för ett år sedan, har jag slagit i mig 45  e-böcker och 4 atomböcker, tror jag. För mig var det lika vanebildande som heroinet synes vara för narkomanen. Jag lånar det mesta på biblioteket. Jag har hört att det är en stor ekonomisk belastning för biblioteken, främst beror väl det på att det är svårbudgeterat och att det enskilda biblioteket inte riktigt styr över anskaffningen. Men det måste vara en stor besparing att inte behöva hantera böckerna fysiskt, de slits aldrig ut, inget svinn, böckerna är aldrig utlånade det  krävs inte så mycket lokaler och personal. Efter att inte besökt bibliotek på ca 30 år, dvs sedan ungarna vuxit upp, är jag troligen en av de mest frekventa lånekunderna i sydöstra Skåne.

När min bok är utläst kopplar jag upp mig och laddar ned en ny oläst bok, utmärkt presenterade av e-lib.se. Det kan ske närhelst på dygnet utan annan mänsklig inblandning än min egen. Det är inte främst av ekonomiska skäl jag har sökt mig tillbaka till biblioteket, det är för att de har bästa utbudet av gammalt och nytt och de suveränaste söktjänsterna på en objektiv och kompetent  plattform av bibliotekariekunskaper. Jag känner att jag svär i kyrkan men när jag säger att detta måste vara ett utmärkt komplement till folkbiblioteken och framförallt kostsamma filialbibliotek som har öppet lika sporadiskt som distriktssköterskan. In med ny teknik på biblioteken och lindra den kulturskymning som målas upp i politiken och i media.

Min besparing på ett år jämfört med bokköpartiden är 4600, eftersom jag köpte mest pocket, inköp av läsplatta (en specialiserad läsplatta är överlägsen andra alternativ) 1200 alltså har jag sparat in 3400. Jag skulle inte gråta blod om jag fick betala en slant för e-lånekort.

Jag kan tycka att förlagens och bokhandelns priser är rena skämtet, en e-bok är obetydligt billigare än den fysiska boken och då måste framställnings- och hanteringskostnader vara en bråkdel till e-bokens fördel. Jag antar att författarnas andel inte höjts.

Det kanske bästa av allt är, när du läser din e-bok, och kommer till ett ord du inte riktigt begriper, då markerar du detta med fingret och får upp betydelsen från en ordbok.

När du lägger ifrån dig plattan håller den reda på var du slutade.

Ge e-boken några chanser - detta att bläddra i en fysisk bok är en en myt och jag har då ändå vänt några papperssidor i mitt liv.


tisdag 19 november 2013

Dykvinnan.

Sedan länge är Joyce Carol Oates en av mina absoluta favoritförfattare. Finge jag råda, vilket aldrig kommer att ske, skulle hon ha Nobelpriset i litteratur. I och för sig är det väl efter en mycket läsbar författare 2013 dags för en ""smal" poet. Men sedan - snälla! Det brukar anföras att Oates är alldeles för produktiv för att bli aktuell för priset. Jag har ingen aning om hur Svenska Akademin resonerar, och det har väl ingen annan heller utanför kretsen. Det är själva affärsidén.
I den omfattande och i hög grad blandade produktionen, med essäer, biografier, krönikor och romaner om säregna människor med dramatiska  livsöden, är  "Dykvinnan" ett exempel på den senare kategorin. Huvudpersonen rör sig mellan dröm och verklighet och den spänning jag upplever när jag läser Oates består i att hon lyckas aktivera min fantasi, vi har en läsupplevelse tillsammans - Joyce och jag.

tisdag 12 november 2013

Kaffe med rån.

Jag kan tycka att genren med gamla företagsamma människor, som revolterar mot regimen på  äldreboendet, börjar bli överexploaterad. Ett gäng åldringar ger sig in på brottets bana, för att få det lika bra som fängelsekunder. Jag inte förneka att Catharina Ingelman-Sundberg producerat en skröna med god bruksunderhållning. Om du inte läser den är det inte på något sätt en katastrof.

lördag 9 november 2013

Kom ska vi tycka om varandra.

Jag är en notorisk e-boksläsare och av ett ren tillfällighet fick jag tag i Hans Koppels thriller, som pappersbok. Ni som följt min blogg Läsaren, vet att jag också är en notorisk deckarskeptiker. Denna gång ledde slumpen mig till en mycket bra representant för det svenska deckarundret. Min vanliga invändning om tillkrånglade  intriger  och ytliga person- och miljöskildringar gäller inte alls. Jag tycker om att den utspelar sig i en avglamoriserad mediavärld och med praktisk tillämpning av internet och mobiltelefoner gör boken modern och relevant. Handlingen börjar om ett snesteg på en konferens som utvecklas till en stalkerdramatik. En lugn början med en successiv stegring av spänningen - som en thriller ska vara.

fredag 8 november 2013

Och bergen svarade.

 Khaled Hosseini slog igenom med buller och bång för 10 å sedan med "Flyga drake" en fantastisk roman. Uppföljaren "Tusen strålande solar" berörde mig inte alls  lika mycket. Med Hosseinis nya bok "Och bergen svarade" är han tillbaka minst på samma nivå som i debutromanen. En fantastisk släktkrönika från fyra kontinenter och fyra generationer, med gemensamma rötter i Afghanistan, vävs ihop med en stilistisk skicklighet som gör att man alltid vet var man befinner sig. Afghanistans obeskrivliga lidande i krig mot ryssar och under talibanvälde flyttas från nyhetsrapportering till en verklighet först när det befolkas av människor av kött och blod. Svek som går så långt att man är beredd att döda men också förbehållslös kärlek skildras med stor säkerhet. En klar favoritbok som jag rekommenderar å varmaste.    

tisdag 5 november 2013

Spår

Lena Sundström har skrivit en spännande och skrämmande bok om avvisning av två egyptier som visade sig vara ett beställningsjobb till USA. Politiskt hyckleri och mygel på högsta nivå. Spännande som en thriller och alla synpunkter på om intrigen verkar trovärdig kan lämnas därhän eftersom detta verkligen har hänt. "Spår" har nominerats i fackboksklassen av Augustpriset och bör ha en mycket god chans att ta hem segern.

fredag 1 november 2013

Porslinsfasaderna

Sven Olov Karlsson har skrivit en mustig och delvis bisarr roman som utspelar sig lilla i samhället Eriksfors i Västmanland. Boken är nominerad till Augustpriset, med rätta tycker  jag. Kanske en  knapp favorit före "Egenmäktigt förfarande". I vilket fall som helst en god läsupplevelse.

tisdag 22 oktober 2013

Egenmäktigt förfarande.

Lena Anderssons "Egenmäktigt förfarande", nominerad till Augustpriset 2013, är en bok om förälskelse. En ung kvinna blir sanslöst förälskad  i  en gubbe. Detta är inget jämlikt förhållande den unga kvinnan lider kval medan gubben mest förefaller smickrad och  efterhand besvärad av hennes uppmärksamhet. En tät och öppen roman om förälskelse. Läs och döm. Titeln kan ge tips.

söndag 20 oktober 2013

I kroppen min. Resan mot livets slut och alltings början.

Den unge mannen Kristian Gidlund gick bort i cancer innan han blev 30 år. Han skrev under sin sjukdomstid en väldigt välbesökt och uppskattad blogg. Eftersom jag liksom Kristian har en cancerdiagnos och skriver en blogg om sjukdomen var  det med stort intresse jag grep mig an boken. Det är väldigt mycket jag känner igen och kan identifiera mig med. En stor skillnad  är dock att jag är 35 år äldre och mycket av det som Gidlund sörjer att han aldrig får uppleva har jag faktiskt upplevt, t ex att skaffa  barn. Kristian skriver tillgivet om sin mamma och sina syskon, det är annorlunda för mig med en egen familj. En annan stor skillnad är att jag överlevt, åtminstone hittills. Jag tycker att alla ska  läsa Kristian Gidlunds bok eftersom han behandlar tabubelagda områden som  döden och allvarliga sjukdomar på ett mycket personligt sätt.

torsdag 17 oktober 2013

Brinnande livet.

Nobelpriset i litteratur 2013 gick till den kanadensiska novellisten Alice Munro. Alla verkade glada. Peter Englund i Svenska Akademin öste lovord över den 82-åriga författare. Jag är ingen stor fantast av noveller. När nu en publik författare får priset vill man förstås läsa något av henne. "Brinnande livet" är en novellsamling som mestadels skildrar tiden runt andra världskriget, en halv generation före min tid.  Miljön är landsbygd och småstad. Möte mellan man och kvinna mestadels  med kvinnan i huvudrollen. Jag måste hålla med Peter Englund detta är novellkonsten driven till mästerskap. Varje novell är så laddad och någon i ett soffprogram sa att de var som en roman. Just så - svår att lägga från sig.

måndag 14 oktober 2013

En dunkel död.

Donna Leon är  amerikanska  som  sedan 30 år  bor i Venedig. Enligt varudeklarationen skriver hon samhällskritiska spänningsromaner. Jag har säkert läst 5-6 av hennes böcker. Spänningen är närmast försumbar. Huvudpersonen  skulle lika väl kunna vara posttjänsteman eller anställd på ett försäkringsbolag, som poliskommissarie. Det jag älskar med Donna Leons böcker är skildringen av det det dagliga livet i Venedig. Kanske har jag en hemlig dröm att vara bosatt vid en kanal i Venedig.

fredag 11 oktober 2013

Polis

Jag läste en bok, Huvudjägarna av Jo Nesbø, den var i mitt tycke en utomordentlig smaklös för att inte säga äcklig upplevelse. Någon, jag minns inte vem, sa mig att den inte var representativ, läs en annan han är jättebra. Då läste jag hans senaste "Polis".  Jag kom att tänka på Moltas Eriksons Norgevisa, som retade gallfeber på våra bröder i väst: "Norge, Norge det är ett ruttet land...". Mördare och våldsverkare bland såväl good cops som bad cops, manipulerade bevis promiskuösa socialchefer och våld, våld  och åter våld. Inte ser jag någon stilistisk finess i de ständiga 180-graderssvängarna som ska leda oss läsare fel. Onekligen en del spänning, men söker jag spänning läser jag hellre Arne  Dahl  eller Roslund & Hellström. Nej inte mer Jo Nesbø för mig!

fredag 4 oktober 2013

Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien.

I sitt upplägg likt en modern självhjälpsbok, men bara till formen, har Mohsin Hamid gett oss en roman från vaggan till graven på 144 sidor. Hamid har bott och gjort karriär  i västerlandet men sedan några år har han flyttat tillbaka till Pakistan. Jag tycker mycket om denna typ av litteratur från Indien och Pakistan eftersom den hjälper mig att förstå kultur och tankesätt i en del av världen jag aldrig varit. Det behändiga formatet känns skönt bland alla moderna tegelstensromaner.

fredag 27 september 2013

""Vi tolererar inga förlorare." Klanen Kennedy.

Jag fick ett tips om Britt-Marie Matssons "Vi tolererar inga förlorare" Klanen Kennedy. Jag ska inte säga att jag läste den i ett sträck, eftersom den är på 552 sidor. Vilket bra drag att kombinera romanen som form och journalistens gedigna research. En mycket välskriven och spännande bok om en viktig epok i världshistorien.

söndag 15 september 2013

Little Bee

Chris Cleave har skrivit en engagerande och fängslande bok om en ung flicka som flytt från Nigeria till Storbritannien. Efter två år i ett flyktingförvar lyckas hon fly även från förvaret. En bok med mycket empati, som visar att sättet att behandla flyktingar är  väl så dåligt i Storbritannien, som i vårt land. En mycket läsvärd bok!

fredag 6 september 2013

Liknelseboken - en kärleksroman.

Per Olov Enqvist är för mig en märklig författare. Vissa av hans böcker har gett mig läsupplevelser utöver det vanliga, medan andra varit för mig alldeles omöjliga att komma in i. Liknelseboken - en kärleksroman tillhör den senare kategorin. Det är bara tt vänta på nästa.

tisdag 20 augusti 2013

Jag vill ju vara fri.

Annika Perssons biografi över Lena Nyman är en kvalificerad "feel bad"-bok. En olyckligare människa än Lena Nyman  får du leta efter. Spara den till en dag då du mår riktigt dåligt - kanske det piggar upp med någon som har det jävligare? Det är dock ett dokument över en av våra största skådespelare, därför klart läsvärd.

onsdag 14 augusti 2013

Händelser vid vatten

Vid årsskiftet lät Sydsvenskan 80 kvalificerade deckarexperter rösta fram de 101 bästa svenska deckarna. Intressant -  först skummade jag igenom och såg med tillfredsställelse att Läckberg och  Marklund inte fanns med. En observation i övrigt var att många i topp var utgivna för mycket länge sedan. Den för mig överraskande vinnaren var Kerstin Ekmans "Händelser vid vatten", utgiven 1993. Jag läste den då men uppfattade knappt som deckare utan mer som en roman. Jag tyckte mycket om den, men den lämnade en hel del frågor. Jag måste helt enkelt läsa om den. Jag går nu med på att det är en deckare med tanke på mordens centrala roll men också som en roman om livet och sättet att tänka bland människor i norrländsk glesbygd. Min praktiska erfarenhet av detta är obefintlig, mina Norrlandsbesök har varit affärsresor och kickoffer.
Vid omläsning rätades frågetecknen ut och en dimension tillkom i den skarpa analysen av grön våg och sekter. En mycket värdig vinnare av Sveriges bästa deckare genom tiderna.

fredag 5 juli 2013

Sputnik älskling

Haruki Murakami har skrivit en dramatisk kärlekshistoria med tre inblandade. En älskar en andra, som i sin tur älskar den tredje men den tredje saknar förmågan att älska. Förtätad, dramatisk - mycket läsvärd tycker jag.

tisdag 11 juni 2013

Artighetsreglerna.

Amor Towles debutroman övertygar. En skildring av New York, Manhattan, ett drygt halvsekel tillbaka i tiden, som känns som en dokumentär över en dekadent halvvärld. Ett drama med en stark ung kvinna i  huvudrollen. Baksidestexten drar paralleller med Scott Fitzgeralds författarskap. Det kan jag inte ha någon synpunkt på eftersom det är evigheter sedan jag läste något av Fitzgerald. Däremot känner jag igen stämning och miljö från Truman Capote´s "Breakfast at Tiffany´s" och det är från min sida avsett som stort beröm. Javisst ja, artighetsreglerna syftar på en förteckning över hur man bör föra sig, upprättad av en ung Georg Washington.

fredag 17 maj 2013

Sonjas sista vilja.

Detta är en bok jag länge undvek, eftersom upptakten var en kvinna, som knall och fall dog utanför Åhléns i Stockholm. Ånej inte ytterligare en av alla dessa deckare! När jag tittade litet närmare kom jag underfund med att det inte alls var den formen av spänningslitteratur.  Åsa Hellberg har totat ihop en söt "feel good-roman". Jag är litet svag för genren och kryddan av romantik för mogna stärker anrättningen. Boken är som gjord för att läsa tills du somnar.

Död i skugga.

Anne Holt brukar inte göra mig besviken. Denna gång tror jag att hon vill för mycket. Att i traumat efter Utöya skriva en roman om barnmisshandel och dessutom väva in en släng av ekonomisk brottslighet, blir litet för mycket till och med för en så mästerlig författare.

tisdag 23 april 2013

Bret Easton Ellis och de andra hundarna.

Lina Wolfs nya roman är en smula rörig i sin komposition. Det är ingen bok man läser en stund på kvällen och tar upp igen nästa kväll. Då har man tappat bort sig. En del av personerna berör. I Sveriges radios stora romanpristävling har denna slagit ut romaner som jag tycker är bättre.

lördag 30 mars 2013

Ryssar är såna som gillar björkar.

I bakgrunden till denna bok, Ryssar är såna som gillar björkar, av Olga Grjasnowa, finns konflikten mellan Armenien och Azerbadjan. Bokens berättare Masja har med familjen flytt till det förhatliga Tyskland, familjen är judisk. Man anar traumatiska upplevelser och man får ta del av den rotlöshet som präglar unga flyktingar, även om de är väletablerade och välutbildade. 
Masja försöker få ordning på sitt kärleksförhållande med till Elias. Dessvärre hinner han dö i komplikationer efter ett benbrott. Masja, som är flerspråkig och tolk, tappar fotfästet och flyttar som tolk till Tel Aviv. Precis som Masja tappar boken fotfäste och styrfart efter ungefär halva, då Masja drar till Israel.

Romanen har gått till final i Sveriges Radios Romanpristävling 2013. Detta kan diskuteras, men inte av mig förrän jag läst de andra. Ett vet jag, att den utslagna En storm kom från paradiset av Johannes Anyurus, rankar jag högre.

onsdag 20 mars 2013

Konsten att tala med en änkling.

Jag jobbar hårt på att undvika thrillers, jag är helt uttröttad på genren med överproduktion som lett till kvalitetskris. Med detta som huvudkriterium hittade ja "Konsten att tala med en änkling" av Jonathan Tropper. Ja måste erkänna en vurm för romantiska komedier, åtminstone på film men de ska vara engelska och med Julia Roberts i rollistan.
Jag behövde inte läsa länge förrän jag fick känslan att detta har jag läst. Det var inte helt sant, men jag har läst "Sju jävligt långa dagar" av samma författare. Jag var skeptisk mot den och jag blir ju inte mindre skeptisk till uppföljaren som är till förväxling lik. Ett uttjatningsfenomen man sett med Alexander McCall Smith med "Damernas detektivbyrå" och även Arto Paasilinna med den skillnaden att Jonathan Tropper inte skrivit någon bra bok.



Jerusalem I och II

Genom litteraturen får man insikter i hur livet levts. Jag har fascinerats av äldre svenska författare; Emilie Flygare-Carlén, Hjalmar Söderberg, August Strindberg och självklart Selma Lagerlöf, för att nämna några. Litteraturvetaren, retorikern och författaren Göran Hägg håller Selma Lagerlöfs Jerusalem I, som en av de absolut bästa romanerna. Detta ger naturligtvis stora förväntningar. Jag läser med stigande intresse läser jag om hur religiös sekt delar byn mitt i tu. Det är inte möjligt för de nyfrälsta  att leva tillsammans med de som inte sett ljuset. Slutligen emigrerar man till Jerusalem. Jag tycker att det dilemma som skildras är mycket aktuellt även i vår tid. Jerusalem II handlar huvudsakligen om livet i Jerusalem, och hemkomsten till Dalarna för vissa, har inte samma dramatik och psykologiska laddning som ettan. Jag håller med Göran Hägg om romanens kvaliteter och naturligtvis måste man läsa även tvåan om man vill veta hur det går.

måndag 11 mars 2013

En storm kom från paradiset.

Johannes Anyurus "En storm kom från paradiset" är en av dessa böcker om författaren och hans far,som getts ut på senare tid. "En storm kom från paradiset" handlar om en ung man från Uganda som får stridspilotutbildning i Grekland, under tiden tar Idi Amin makten i Uganda. Den unge piloten kan inte återvända till Uganda, men söker sig till Tanzania för att flyga besprutningsplan. Hans starka drift att få flyga tas  inte som trovärdig av säkerhetstjänsten. Så småningom hamnar han i ett flyktingläger. Det starka med denna roman är att man får en personlig och upplevd beskrivning av livet för flyktingar och andra, som utsätts i det oroliga Afrika. Bilden är väldigt annorlunda mot hur man tillgodogör sig medias beskrivning. Detta är en bok, som jag varmt rekommenderar.

fredag 1 mars 2013

Fjällgraven

Ännu en deckare som inte behövdes. Om nu det gamla talesättet ju fler kockar desto sämre soppa är korrekt får vi vara tacksamma att Fjällgraven endast har två angivna författare Hans Rosenfeldt och Michael Hjort.

onsdag 27 februari 2013

Bannlyst

Jag tycker det är väldigt spännande att läsa äldre litteratur. Selma Lagerlöf är i hög grad läsvärd fortfarande. Jag är inte så förtjust i henne när det blir för mycket saga, som i "Gösta Berlings saga". Bannlyst är en moralisk betraktelse, som ställer ont mot gott. Det goda segrar på slutet i bästa romantiska anda.

söndag 10 februari 2013

Helvetet inifrån: Femton år i Sveriges största brottsorganisation.


Journalisterna Lasse Wierup och Daniel Olsson har skrivit en mycket avslöjande bok om organiserad brottslighet, i detta  fall  Hells Angels. Personligen tycker jag att skildringen  visar en skrämmforganrån ande utveckling, där  sekter ställer sig utanför samhället och systematiskt använder, våld, hot och terror för att organisera  en alltigenom kriminell verksamhet. Det är en avskyvärd och skrämmande  bild som målas upp. Den huvudsakliga källan är högt uppsatta avhoppare från organisationen. Ska man ha någon invändning är det möjligtvis att avhopparna framstår som ganska sympatiska, trots att de varit en drivande  del i vidrigheterna. Idag lever de  skyddat försörjda av dig och mig och andra skattebetalare.

tisdag 1 januari 2013

David Lagerkrantz

Jag fick upp ögonen för David Lagercrant när jag läste "Underbarnets gåta". Intrigen känns inte realistisk, men jag gillar hans språk, så har han att brås på; den store Olof Lagercrantz. Personskildringarna är inträngande och realistiska. Hans "Jag är Zlatan Ibahimovic´" betraktar jag som ett mästerverk i sin genre, att kunna låna ut sin penna men aldrig skymma huvudpersonen är mästerligt. Att en biografi av det slaget blir nominerad till Augustpriset måste vara unikt.

"Syndafall över Wilmslow" är en roman med dokumentära inslag. Den handlar om Allan Turing, som hade en central roll i datorutvecklingen och medverkade till de allierades seger i andra världskriget genom att knäcka tyskarnas kryptering. Ett andra tema i boken var 50-talets förföljelse av hoosexuella i Storbritannien. En bländande bok helt enkelt.

En fjärde bok av samme författare är "Himmel över Everest". En spänningsroman i bergsklättrarmiljö. Man känner att författare gjort sin research på bästa sätt. Förutom väl skildrade personer, har döden en central roll i romanen.