torsdag 17 april 2014

Min mormor hälsar och säger förlåt.

För inte så länge sedan snubblade jag över  Fredrik Backman och hans charmiga "En man som heter Ove". Det var en i hög grad en vardagsrealistisk "feel good" roman. En förtjusande läsning utan krav. Ibland är det just vad man är  ute efter. När jag botaniserade efter någon ickedeckare att läsa sa det pling när jag såg Fredrik Backmans  senaste, nr tre, "Min mormor hälsar och säger förlåt." Visst - precis vad jag är ute efter. Först som sist  kan jag slå fast att jag blev  besviken. Backmans frejdiga humor hade gått vilse, visst finns det fnittriga episoder och passager,  men i mormorsboken vill han mer  än vad som finns teckning för. I något försök att tillföra inslag av fantasy blir det för mycket för mig. En bagatell? 419 sidor  är inte en bagatell, det är alldeles för  många sidor  i en salig röra. Mitt råd är - leta en stund till innan du slår  till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar