torsdag 17 april 2014
Min mormor hälsar och säger förlåt.
För inte så länge sedan snubblade jag över Fredrik Backman och hans charmiga "En man som heter Ove". Det var en i hög grad en vardagsrealistisk "feel good" roman. En förtjusande läsning utan krav. Ibland är det just vad man är ute efter. När jag botaniserade efter någon ickedeckare att läsa sa det pling när jag såg Fredrik Backmans senaste, nr tre, "Min mormor hälsar och säger förlåt." Visst - precis vad jag är ute efter. Först som sist kan jag slå fast att jag blev besviken. Backmans frejdiga humor hade gått vilse, visst finns det fnittriga episoder och passager, men i mormorsboken vill han mer än vad som finns teckning för. I något försök att tillföra inslag av fantasy blir det för mycket för mig. En bagatell? 419 sidor är inte en bagatell, det är alldeles för många sidor i en salig röra. Mitt råd är - leta en stund till innan du slår till!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar